Idag är religion en allt mer politiserad fråga i svensk offentlig och politisk debatt. Det är en slutsats som går att dra både genom hur ofta men också på vilka sätt som religion diskuteras. Gällande det första – hur – visar forskningen att religion idag är att återkommande ämne i såväl riksdagsdebatter som i motioner till Sveriges Riksdag i högre grad än tidigare. Denna ökning har ett samband med Sverigedemokraternas intåg i riksdagen, som har aktiverat nya konfliktfrågor i svensk politik.
Ofta hamnar frågor med koppling till religion i blickfånget då de upplevs krocka med viktiga samhällsvärderingar, såsom demokrati, jämställdhet och individens fri- och rättigheter. Dessa diskussioner relaterar ofta, men inte alltid, till islam och muslimska praktiker, och förekommer i såväl traditionella som i sociala medier. Att religion diskuteras oftare i offentliga och politiska sammanhang betyder dock inte en större närvaro av religiösa argument i debatten. Istället visar forskningen att religiösa aktörer som regel anammar ett sekulärt språkbruk då de tar plats i det offentliga samtalet, på bekostnad av teologiskt motiverade perspektiv och ståndpunkter. Då religiösa argument används är det istället i en förenklad form, där antaganden byggda på “sunt förnuft” och personlig erfarenhet får förtur framför de betydelser som finns inom den institutionelserade religionen. Religion har även aktualiserats i den offentliga debatten genom statens förändrade förhållningsätt till religiösa minortetsorganisationer, vilka har kommit att betraktas som antingen en resurs eller risk för samhällets värderingsarbete.
Aktiva forskare inom området:
- Linnea Jensdotter
Postdoktorforskare, Centrum för teologi och religionsvetenskap (CTR), Lunds universitet. - Jonas Lindberg
Doktor i religionssociologi, Centrum för mångvetenskaplig forskning om religion och samhälle (CRS), Uppsala universitet. - Mia Lövheim
Professor i religionssociologi, Uppsala universitet. - Linnea Lundgren
Forskare, Marie Cederschiöld Högskola.